Jag heter Daniel. Jag föddes 1984, vilket gör att jag är 25 år gammal as we speak.
Efter dagis, lekis, grundskola, gymnasium och några möten med det svenska högskolesystemet har jag bestämt mig för att det är reklam jag vill syssla med.
Efter en tids musikerdrömmande, ströjobbssejourer – som avslutades genom en kort och föga illuster karriär som pantlånare – har jag bestämt mig för att bli copywriter.
Hur ska det gå, och var ska detta sluta egentligen? Ja, inte vet jag. Slutet på den här historien ligger en bra bit bortom horisonten. Framtiden försvinner i det töcken som hjärnan krockar med när den inte kan tänka längre, och det blir för abstrakt. Det känns spännande, tycker jag. Inte spännande som det blir när man stoppar korv och provar hur mycket korvsmet det får plats i ett fjälster, utan på ett helt annat plan. Ett högre plan, helt enkelt.
Jag vet inte exakt var berättelsen om mig vi befinner oss, men det är inte så viktigt. Det viktiga är att vara på väg någonstans. Och det tycker jag att det känns som att jag är.
